Havsöringsfiske - Skånska västkusten(2009-03-18)

"Fisket som bröts mitt av..."

Tisdag runt lunch, semester utplockad resten av dagen idag och imorrn onsdag. Äntligen ska det fiskas öring! Okej för att det blåser lite, men solen skiner från en klarblå himmel så det känns ändå som att det ska kunna bli något bra av det. Idag får vi finbesök från Mörrum, Robin ska komma hit, han hade tydligen lite fina nya projekt som han ville att vi skulle provfiska åt honom...

Hmm...nordanvinden blåser BETYDLIGT hårdare än vad jag trodde...en liten konferens med Nille om vart vi skulle kunna komma undan och hitta lite lä...inte helt lätt att hitta när det blåser nordväst och man står på västkusten. Men, vi bestämmer oss för en vik i norra Öresund.

Jag stannar till för en kopp kaffe hemma hos Nille medans vi väntar in en Mörrumsbo som har lite problem med att läsa kartan. Så fort han tillslut hittar fram packar vi bilen full med prylar och iväg!

"vågor upp emot 1 meter"

Framme vid vår vik kommer vi snabbt fram till att det är inte ens lönt att försöka...det blåser MYCKET! Säkert vågor upp emot 1 meter, det för tankarna till vår surfande vän, som säkert hade trivts bättre här med en bräda i hand istället för en liten kolfiberpinne...
Och våran "lävik" ligger inte alls så mycket i lä som vi hoppats på. Vi blåser nästan bokstavligt talat tillbaka in i bilen...

"Det var ju själva f-n...jag som var så otroligt taggad..."

Vi tar en liten rekognocerings runda istället, vi kör runt till lite olika fina öringlokaler och visar "laxafiskaren" vart vi brukar hålla till..."Vi får ta det imorrn istället..."

För att slå ihjäl lite tid tar vi en liten promenad längs Råån för o kolla läget här...som vanligt ett ganska ointressant vatten...åtminstone i mina ögon...

Nä, nu får det vara nog, på vägen hem lastar vi in varsin pizza laddad med kebabkött, och hemma i kylen väntar en kall...

"räkor, baitfish och små mysisar som alla känns glödheta"

Mätta och belåtna laddar vi köksbordet med flugbindningsmaterial, bira och en liten whisky, vi måste ju binda upp lite inför vad som komma skall dagen efter, diverse räkor, baitfish och små mysisar som alla känns glödheta...Fram på tidig kväll möter även en go o gla´ göteborgare upp hem till Nille, alltid lika härligt o höra hans tokiga teorier och mörka skratt!

Klockan var satt på 09.00, men innan den hinner ringa vaknar jag av ett knappande ljud...jag vänder på mig och ser Nille sittandes vid datorn och kollar igenom bilderna från igår...För all del, tänk inte på att jag behöver min skönhetssömn...

Lite skitsnack om vart vi ska ta vägen, en kopp kaffe i strupen sen är vi redo att sticka. Än en gång laddas bilen med alla prylar man bara MÅSTE ha med sig...

Idag är vinden lite snällare mot oss, men det friskar fortfarande i från nordväst. Skitsamma, här ska det fiskas!
Nille, (som inte verkar göra nåt annat än att fiska, hört talas om JOBB??), har rekat en otroligt het sträcka som man ofta inte bryr sig om att fiska, men dit ska vi idag!

"Fiska in mot land grabbar, jag har tagit flera fiskar bara en meter ut..."

Dagens självutnämnde guide, dvs Nille, skickar ut oss på varsitt håll, och visar oss var han tagit fisk under tidigare turer..."Fiska in mot land grabbar, jag har tagit flera fiskar bara en meter ut...", som att man inte vet det själv...

Jag vadar ut, drar ut de första metrarna av fluglinan, viftar ut dem utanför spötoppen, drar ut mer lina, viftar lite till...KNICK! "Vafan nu...? Nä, det här kan inte vara sant..." jo, det var det, spötoppen har knäckts, precis ovanför holken...man blir så trött!!

Uppgiven går jag upp igen, lägger mig uppe på stranden i lä, kollar på grabbarna som står där ute med sina hela spön o fiskar...helt otroligt att det här händer när man är så otroligt taggad!

"...ser jag att han reser spöet och gör mothugg!"

Jag turas om att kolla på dom, precis när jag tittar på Robin ser jag att han reser spöet och gör mothugg! Fast fisk! Det blir en ganska tuff fight, kortare rusningar och en hel del lufsprång, men efter ett tag avslöjar den sig själv när den börjar stångas ner mott botten att det nog är en gammal lekfisk trots allt...Den är faktiskt i relativt god kondition, runt 60-65, en så kallad BLANK besa...

Glada över framgången trots nordanvinden känns det ändå ganska bra. Efter ett tag avslöjar Robin att han har ett reservspö i bilen, så vill jag fiska mer har jag inte så mycket val, det är bara att springa tillbaka till bilen o hämta det. Sagt o gjort, 35 minuter senare är jag tillbaka till grabbarna, dock något skärrad då jag sett ett par som tog sig en "lunchsvängom" i en bil när jag kom till parkeringen...dom brydde sig inte över huvudtaget om mig...ja se folk...

Vi fiskar oss mot parkeringen, och ganska snart står även Nille med härligt spöböj! Denna gången, enligt honom själv, en riktigt sliten besa...men, kul med lite gung!

"Om mina axlar är ovanför huvudhöjd?" Nää, vaddå jag är inte spänd!?

"Fisken ger ifrån sig en ganska fin kamp"

Har inte känt fisk på jag vet inte hur länge och nu är det bara jag kvar...
Försöker sansa mig och fiska koncentrerat, fiskar av reven i solfjädrar, lägger ett kast jämns med revet, och efter 5 meter tar det så ÄNTLIGEN stopp! Känner ganska omgående att det inte är nåt blankt, men det ät så obeskrivligt skönt att få känna fisk igen!

Fisken ger ifrån sig en ganska fin kamp trots allt, nåt litet luftsprång och kämpande, ännu en blank besa runt 55-60!
Tänk att gränsen mellan himmel och helvete inte är bredare än så här...

Vi tar ett litet brejk, hittar lite lä, lägger oss ner o njuter av vårsolen och snackar lite goja. Efter ett tag känner iallafall jag att det är dags att ta en vända till, fortfarande inte helt tillfreds...

Inget mer händer under dagen, förrän vi kommit nästan hela vägen bort till bilarna. Nille har tagit sig förbi mig och fiskar av en hotspot och direkt drar han på en fin blank 45:a! En fin avslutning på en helt underbart fin vårdag!

/ Pada, Nille & Robin